Guiden till ett sundare hem
Guider, tips och kunskap som hjälper dig att förstå ditt hem lite bättre. Från vatten och luftkvalitet till mögel, fukt och radon. För ett tryggare och hälsosammare hem.
Guiden till ett sundare hem
Misstänker du radon? Så enkelt gör du en radonmätning
Misstänker du radonvärden som är över det rekommenderade gränsvärdet? Då är det viktigt att göra en mätning. Radon varken syns, luktar eller känns, men finns fritt i luften du andas in. Speciellt om du har blåbetong hemma. Det innehåller höga halter av radium som sönderfaller till radongas. Förhöjda värden av radon är faktiskt vanligare än du tror (SSM). Det finns två sätt att mäta radon: Korttidsmätning: En korttidsmätning pågår bara i några dagar. Den ger en snabb indikation på om du har höga värden av radon hemma. Den ger dock mer en fingervisning om din radonhalt. Långtidsmätning: För mer exakta värden är det en långtidsmätning som gäller. Ett sådant test pågår i minst 60 dagar och ger ett årsmedelvärde. Oavsett om du gör en kort- eller långtidsmätning är det enkelt att göra. Du beställer radondosor och placerar ut dem i ditt hem. Det är viktigt att du låter dem ligga stilla under mätperioden. Var du placerar dosorna påverkar resultatet. För att få ett tillförlitligt resultat behöver du placera dosor i minst två rum där du vistas mycket, som sovrum och vardagsrum. Undvik kök och badrum. Se till att de inte hamnar för nära väggar eller ventilation. Tidpunkten spelar också roll. Den bästa perioden att mäta är mellan 1 oktober och 30 april. Även kallad "eldningsperioden". Då är huset mer tillstängt, vilket ger ett mer rättvisande värde av den luft du och din familj faktiskt andas in till vardags. När mätningen är klar skickar du tillbaka dosorna för analys. Har du låga värden behöver du inte agera alls. Har du höga värden kan du behöva sätta in en åtgärd. Vilken åtgärd som krävs skiljer sig åt. Det beror på hur radonet kommer in i ditt hem. Den enklaste lösningen är att vädra ofta. Ibland kan du behöva förbättra ventilationen eller täta grund och sprickor. Kanske installera en radonsug. Oftast ger en kombination av insatser bästa effekt.
3 tips för dig som har egen brunn
Att ha egen brunn är en frihet. Du vet var ditt vatten kommer ifrån och du är inte låst till kommunala kostnader eller eventuella stopp. Men. Du har också ansvaret för ditt eget vatten. Det finns ingen annan som kollar kvaliteten åt dig. Därför är det viktigt att du är noggrann med att undersöka ditt brunnsvatten. Testa ditt brunnsvatten regelbundet. En analys av ditt brunnsvatten kan ta reda på om vattnet innehåller något som är skadligt för din hälsa. Som t ex bakterier, kemikalier eller PFAS. En bra rutin är att göra en fullständig analys vart tredje år (Livsmedelsverket). Om du och din familj nyligen flyttat in i ett hus med egen brunn kan det vara klokt att testa ditt brunnsvatten. Även om den nyligen testades. Det viktiga är att du har koll på läget. Lita inte enbart på smak eller utseende. Ett tydligt tecken på att något inte är som det ska är att vattnet smakar annorlunda. Eller så har det en konstig lukt. Kanske lite missfärgat. Men se upp, vattnet kan vara klart, smaka bra men ändå innehålla ämnen som påverkar din hälsa. Om något i din närliggande omgivning nyligen har förändras, som till exempel lantbruk, avloppssystem eller nybyggnationer, är det klokt att göra en kontroll. Var uppmärksam på vanliga problem. Att få magsjuka eller känna sig dålig kan vara en indikation på att kontrollera kvaliteten på ditt brunnsvatten. Det betyder inte att ditt brunnsvatten är dåligt. Men det kan vara värt att kontrollera för att försäkra dig om att vattnet din familj dricker är sunt och fritt från ämnen som påverkar hälsan negativt. Om du vet vad ditt vatten innehåller kan du också åtgärda problemet på rätt sätt.
Hosta, trötthet och återkommande huvudvärk? Då kan du ha mögel hemma
Mögel trivs där det är fuktigt och dåligt ventilerat. Det mest tydliga tecknet på att du har mögel är att du faktiskt ser den växa. Svarta eller gröna fläckar på väggar, tak eller i fogar. Det kan också synas som missfärgningar eller bubblor i färg och tapet. Men det är inte alltid säkert att du ser mögel med blotta ögat. Mögel utvecklas långsamt. Därför kan det finnas i ditt hem långt innan du märker något. Vanliga platser är badrum, vindar och krypgrunder, men också dolt bakom väggar eller under golv. Ofta kommer lukten först. En unken och instängd lukt. “Källarlukt”. Speciellt är det de dolda områdena som gör mögel svårt att upptäcka i tid. Att du har mögel hemma kan också visa sig på ditt mående. Irriterade luftvägar, hosta, trötthet eller återkommande huvudvärk. Det är kroppens sätt att signalera på att du andas in något som inte ska vara där (Boverket). Hosta och huvudvärk betyder såklart inte alltid att mögel är orsaken, men det kan vara en indikation för att se över luftkvaliteten. Särskilt om symptomen känns av mer när du är hemma. Om du misstänker mögel är det viktigt att göra något åt saken. Dels för hälsans skull, men också för att förhindra skador på ditt hem. Mögel bryter ner organiskt material som trä, gips, tapeter och isolering. Vill det sig illa krävs en tråkig och kostsam sanering. Mögel är vanligt, men det går att förebygga. Håll nere luftfuktigheten genom att vädra mycket. God ventilation är ett bra utgångsläge. Om du misstänker att du har mögel hemma kan du enkelt ta reda på det med en mögelanalys. Desto tidigare du upptäcker mögel, desto mindre åtgärder krävs.
Vad innebär det att ha PFAS i ditt kranvatten?
Varje dag använder du och din familj vattnet i kranen. Ni dricker det, duschar i det, och lagar mat med det. Men har du någon gång funderat på att testa ditt vatten för PFAS? Faktum är att det är vanligare än du tror. Vad är PFAS? PFAS är konstgjorda kemikalier som är bra att stå emot vatten, fett och smuts. Därför använder man dem i impregnerade kläder, stekpannor med non-stick-beläggning och matförpackningar. Ibland även kosmetika. Men det finns ett stort problem med PFAS. De inte kan brytas ner. Därför kallas ibland PFAS för evighetskemikalier. Hamnar de i naturen finns de kvar. Kommer de in i kroppen stannar de också kvar och påverkar din hälsa. Därför har du PFAS i ditt kranvatten PFAS sprids via utsläpp (Naturvårdsverket). När kemikalierna når marken blandas de med grundvattnet och vidare till det vatten du dricker. Vissa områden är mer utsatta. Typiska källor är bland annat industriområden, brandövningsplatser, gamla deponier och avloppsreningsverk. Eftersom PFAS sprids via grundvattnet kan det dock finnas även i områden som upplevs vara helt opåverkade. PFAS i kranvattnet påverkar din hemmiljö PFAS varken smakar, luktar, eller syns. Ditt vatten kan vara klart och välsmakande, men ändå innehålla farliga ämnen. Även om det är små mängder byggs ämnena upp i kroppen över tid. På sikt kan de påverka immunförsvaret, levern eller ge ökad risk för vissa sjukdomar. Barn är särskilt känsliga, eftersom deras kroppar fortfarande utvecklas. Så mäter du nivån av PFAS i ditt kranvatten Med ett vattenprov kan du ta reda på om ditt kranvatten innehåller PFAS. Då får du tydliga värden att förhålla dig till. Baserat på resultatet vet du om du behöver installera ett vattenfilter, se över din vattenkälla, eller se dig om efter en annan lösning. Olika situationer kräver olika lösningar. Börja därför alltid med att mäta nivån av PFAS först, innan du vidtar eventuella åtgärder.
Radon mäts i becquerel (Bq), men vad betyder det egentligen?
Radon är en naturligt förekommande gas som bildas när uran i marken bryts ner. Den är osynlig och luktar ingenting. Men den finns i många svenska hem. När du andas in radon utsätts dina luftvägar och lungor för strålning som över tid kan skada cellerna. Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige. Vad är becquerel? När du mäter radon får du ett värde i becquerel per kubikmeter luft: Bq/m³. Det anger hur många radioaktiva sönderfall som sker per sekund i ett kubikmeter luft. Ju högre siffra, desto mer radon. Du behöver inte hålla koll på matematiken, det viktiga är om ditt värde ligger under eller över gränsvärdet. I Sverige är gränsvärdet 200 Bq/m³. Korttids- eller långtidsmätning? En korttidsmätning tar några dagar och ger dig en snabb fingervisning. Den kan vara användbar om du misstänker höga värden och vill kolla snabbt, men resultatet är inte helt säkert. En långtidsmätning pågår i minst 60 dagar och ger ett årsmedelvärde. Det är det värdet som faktiskt används för att avgöra om ditt hem har förhöjda radonnivåer. Vill du ha ett garanterat svar är det långtidsmätningen som gäller. Vad händer om värdet är förhöjt? Ligger ditt hem under 200 Bq/m³ behöver du inte göra något mer, då vet du att ditt hem är okej. Ligger ditt hem över gränsvärdet finns det effektiva åtgärder: förbättrad ventilation, tätning eller installation av en radonsug. Vad som passar bäst beror på ditt hus specifika förhållanden. När du gör ett radontest hos Hemsund behöver du inte undra vad du ska göra härnäst. Skriftlig rådgivning om nästa steg ingår alltid.
Vad är VOC och hur påverkar det dig?
Du andas in luften hemma hela dagen. Oftast helt utan att ägna en tanke åt den. Men luften inomhus innehåller inte alltid bara luft. VOC, vilket står för 'volatile organic compounds'; alltså flyktiga organiska föreningar, är ämnen som avges från vanliga saker i hemmet: färg, lim, möbler, rengöringsprodukter. De övergår till gasform vid rumstemperatur och blandas med luften du andas in. Långvarig exponering kan ge huvudvärk, irriterade luftvägar och en känsla av att luften är tung och instängd. Det som gör VOC lite svårt att förhålla sig till är att du varken ser eller känner lukten av det, åtminstone inte alltid. Nivåerna brukar vara högre i nya bostäder, efter renovering eller i rum med dålig ventilation. Så vad kan du göra åt det? Det finns tre enkla saker som faktiskt hjälper. * Vädra regelbundet, det byter ut luften och sänker halterna. * Välj produkter med lägre kemiskt innehåll, gärna miljömärkta alternativ.* Mät luftkvalitén. Det är det enda sättet att veta om nivåerna i just ditt hem är normala eller inte. Ett luftkvalitetstest ger dig ett konkret svar. Hemsunds luftkvalitetstest mäter VOC och CO₂ i ditt hem och skickar resultatet till ett ackrediterat labb. Du får ett skriftligt svar med en tydlig förklaring av vad värdena betyder, och om något skulle vara förhöjt berättar vi vad nästa steg är.
Vattenfilter eller vattenanalys. Vad ska du börja med?
Något smakar lite konstigt ur kranen. Eller luktar. Eller så vill du bara vara säker för familjens skull. Det är en sund instinkt att vilja göra något åt det direkt, och många börjar med ett vattenfilter. Det är förståeligt. Filter marknadsförs som en lösning på det mesta, och det känns konkret att installera något. Men ett filter tar bara bort det du väljer att filtrera bort. Vet du inte vad som finns i ditt vatten vet du inte heller vilket filter du behöver. Här behöver du ha i åtanke att de ämnen som faktiskt påverkar din hälsa, såsom PFAS, bakterier, och tungmetaller, de varken syns eller smakar någonting. Det som känns i ditt vatten är alltså sällan det som är farligast. En vattenanalys ger dig ett svar, svart på vitt, och visar direkt om något ligger över gränsvärdena. Om allt är okej så vet du det också. Därför är det klokt att börja med en analys.
