Guiden till ett sundare hem
Guider, tips och kunskap som hjälper dig att förstå ditt hem lite bättre. Från vatten och luftkvalitet till mögel, fukt och radon. För ett tryggare och hälsosammare hem.
Guiden till ett sundare hem
Så gör du en radonmätning
Ska du göra en radonmätning av din inomhusluft? Här är en enkel guide som visar hur du gör din radonmätning på ett korrekt sätt hemma, steg för steg. Innan du börjar radonmätningen Vänta med att öppna förpackningen som radondosorna ligger i tills det är dags att starta din mätning. Mätningen börjar nämligen samma stund som du öppnar förpackningen. Notera för dig själv så att du kommer ihåg vilket datum du börjar mätningen. Du behöver meddela det vid mätningens slut. Placera dina radondosor Placera minst en radondosa på varje våningsplan. Placera radondosorna i minst två olika rum där du vistas ofta (sovrum, vardagsrum). Om källaren används som boutrymme ska den ha en radondosa. Placera minst 25 cm från golv, tak eller vägg. Placera minst 1,5 meter från tilluftsdon, ytterdörrar, fönster, värmeelement eller andra värmekällor. Placera minst 0,5 meter från frånluftsdon. Du ska inte lägga någon radondosa i ett våtutrymme. Låt radondosorna ligga stilla under hela mätperioden. När mätningen är över När mätperioden är slut registrerar du mätningen digitalt i vårt formulär. Kontrollera att alla uppgifter stämmer och skicka sedan direkt tillbaka radondosorna.
Så tar du ett vattenprov
Ska du ta ett vattenprov? Här är en enkel guide som visar hur du tar ditt vattenprov på ett korrekt sätt hemma, steg för steg. När du tar ditt vattenprov Tvätta händerna noga. Ta provet från en kran som du dricker ur och lagar mat med. Låt kranen vara på i några sekunder innan du tar provet. Vattnet i kranen ska vara kallt när du tar provet. Om du har flera olika behållare, låt kranen stå på medan du byter. Lägg inte korken på diskbänken när du tar provet. Då kan den förorenas. Håll den i dina rena händer. Håll behållaren på mitten när du tar provet för att inte förorena den. Låt inte öppningen nudda kranen. Skruva på korken ordentligt. Fyll i din följesedel noga. OBS! Vattentest Bakterier behöver analyseras inom 24 timmar Om du gör ett Vattentest Bakterier måste det analyseras inom 24 timmar efter provtagning, annars blir resultatet ogiltigt. Det betyder att hanteringen av ett sådant prov blir lite annorlunda jämfört med andra vattenprov. Se till att läsa instruktionerna noga.
Så tar du ett mögelprov
Ska du göra en DNA Mögelanalys Damm? Här är en enkel guide som visar hur du tar ditt mögelprov på ett korrekt sätt hemma, steg för steg. Här ska du ta ditt mögelprov Hitta en plan, slät yta minst 50 cm över golvet. Ytan ska ha samlat damm i 1–12 månader (t ex hylla, skåp, dörrkarm). Ytan ska vara så nära mitten av rummet som möjligt. Ytan ska inte vara i direkt solljus, nära en värmekälla eller i ett område som skiftar mycket i temperatur. (Finns det inget område i ditt hem med dessa förhållanden? Då tar du provet i det aktuella rummet ändå.) Ta ditt mögelprov Ta ut provpinnen ur skyddsröret. Varken du eller något annat får röra vid bomullsspetsen. Dra bomullsspetsen ca 15 cm genom dammet på ytan. (15 cm ≈ Längden på skyddsröret.) Sätt tillbaka provpinnen i skyddsröret. Fyll i formulär och skicka in ditt mögelprov När du har tagit ditt mögelprov behöver du fylla i formuläret som följde med din beställning. Du lägger det ifyllda formuläret tillsammans med ditt mögelprov i svarsförpackningen och skickar in till laboratoriet.
Andas du in radon hemma?
Du måste andas för att leva. Så enkelt är det. Men vet du vad du och din familj andas in när ni är hemma? I en osund hemmiljö kan en av orsakerna till sämre luftkvalitet vara radon. Vad betyder det att andas in radon? Radon är en naturligt förekommande, radioaktiv gas som bildas när uran i marken bryts ner. Att ha radon i luften innebär att du andas in små partiklar som avger strålning. Partiklarna kan i sin tur skada cellerna i dina luftvägar och lungor. Därför har du radon i ditt hem Eftersom radon är en gas blandas den lätt med luften. Den kan komma in i ditt hem genom sprickor i grunden, med kranvattnet genom otäta rörgenomföringar eller via byggmaterial (som till exempel blåbetong). När det kommer in samlas det i inomhusluften. Bor du i ett hus med dålig ventilation samlas det ännu mer eftersom radonet inte “vädras ur”. Radon finns i både villor, lägenheter och på arbetsplatser över hela Sverige. Även om du bor i ett modernt område kan det finnas radon i ditt hem. Så mäter du radon Radon varken syns eller luktar. Att utsättas för höga nivåer av radon under lång tid kan ge en ökad risk för lungcancer (Strålsäkerhetsmyndigheten). Som tur är kan du mäta radon med en radondosa. När du mäter placeras dosorna ut i ditt hem och får ligga i 60 – 90 dagar innan de skickas in för analys. Har du låga värden behöver du inte agera alls. Har du höga värden kan du däremot behöva sätta in en åtgärd. Vilken typ som krävs skiljer sig åt och beror på hur radonet tar sig in i ditt hem. Vanliga lösningar är att förbättra ventilationen, täta grund och sprickor eller installera en radonsug. Ofta kan du behöva göra en kombination av insatser för att nå bästa effekt.
Testa om du har mögel hemma med DNA
Mögel i hemmet är vanligare än du tror. Det kan finnas bakom väggar, under golv eller till och med i ventilationen. Det är faktiskt inte alls säkert att du märker av det. För att ta reda på om du har mögel i ditt hem kan du undersöka DNA från olika mögelsvampar i damm- eller materialprover. Ett sånt test kallas qPCR-test (Quantitative Polymerase Chain Reaction). Ett qPCR-test är ett känsligt test. Det kan upptäcka mycket små mängder mögel, även om du inte kan se det. Metoden identifierar vilka mögelarter som finns, och hur mycket. Något som är extra bra är att qPCR-test också kan upptäcka mögel som inte längre lever. För även om det inte växer kan det fortfarande skapa en osund hemmiljö. Att göra testet är enkelt. Du tar ett prov från lite damm i ditt hem och skickar det till ett ackrediterat laboratorium. Där analyseras provet och resultatet visar om det finns mögel, vilka typer det rör sig om och hur mycket. Att göra ett qPCR-test är extra relevant om du eller någon i din familj har återkommande besvär som irriterade luftvägar, trötthet eller huvudvärk. Det kan också vara en god idé att säkerställa om det finns mögel i hemmet inför ett bostadsköp eller efter en vattenskada. Om testet visar förhöjda värden är nästa steg att ta reda på var problemet kommer ifrån. Ofta handlar det om fukt som behöver åtgärdas med bättre ventilation. I vissa fall kan det krävas sanering. Det beror helt på omfattningen. Det viktiga är att börja med att förstå situationen, så att du kan välja rätt åtgärd.
Faktorer som påverkar din hemmiljö
Din hemmiljö förändras över tid. Årstider, vardagligt slitage, renoveringar och förändringar i omgivningen påverkar. Kanske vattnet du dricker eller luften du andas. Små förändringar för ditt hem kan göra stor skillnad över tid. Desto tidigare du upptäcker förändringen, desto enklare är det att hantera. Hur ofta du behöver göra en kontroll beror på vad du mäter. Däremot är vissa områden som är särskilt viktiga att följa upp. Ditt dricksvatten är ett av dem. Särskilt om du har egen brunn. För vatten är en bra tumregel att testa för bakterier varje år och göra en mer omfattande analys för att mäta kemikalier, metaller och PFAS ungefär vart tredje år (Livsmedelsverket). Luften är också viktigt att mäta. Den kan förändras snabbt beroende på hur du lever och använder ditt hem. Det är särskilt relevant att mäta om du upplever symptom som hosta, trötthet eller återkommande huvudvärk. Det kan bero på att du andas in mögelsporer eller höga halter av koldioxid. Om du nyligen haft en vattenskada i ditt hem kan en mögelanalys vara ett tips. Radon är en annan faktor. Den påverkas av både marken under huset och hur byggnaden är utformad. Radon ska du mäta vid inflytt, efter större renoveringar, eller när något större i hemmet förändras. En enkel rutin räcker långt för att hålla koll på din hemmiljö. Sätt en årlig påminnelse. Gå igenom de viktigaste delarna av hemmet och följ upp tidigare mätningar. Genom att dokumentera dina resultat får du också en tydlig bild av hur ditt hem förändras över tid.
När ska du testa ditt kranvatten?
I Sverige har vi fantastiskt kranvatten (SGU). Men även om det är av hög kvalitet finns det tillfällen där det är klokt att testa vattnet i kranen. Varför ska du testa ditt kranvatten? Ett test av ditt kranvatten kan upptäcka bakterier, metaller, kemikalier och mäta pH-värde. Egna brunnar, men även kommunalt vatten, kan påverkas av till exempel gamla rör, lokala föroreningar eller PFAS. Beroende på mängden, och vad du hittar, kan du behöva göra något åt det. När ska du testa ditt kranvatten? Det är extra viktigt att testa ditt vatten om du märker att vattnet fått en förändrad smak eller lukt. En unken lukt handlar ofta om förekomst av mikroorganismer eller bakterier. Missfärgat vatten i en mer gul ton kan vara ett tecken på förhöjda värden av järn. Ofta smakar det också lite metallisk eller bittert. För att hålla en sund hemmiljö för dig och din familj kan du ha som rutin att testa ditt vatten vart 1–3 år (Livsmedelsverket). Speciellt om du har en egen brunn. Att regelbundet göra en analys av vattnet hjälper dig att vara trygg i vad som faktiskt finns i vattnet du dricker.
5 tips för att skapa en sundare hemmiljö
Du och din familj spenderar mycket tid hemma. Därför är det förståeligt att du vill skapa en sund och säker hemmiljö. Vissa åtgärder kan du göra själv. Andra är lätt att missa. De är till och med osynliga! Men det går att ta reda på. Kontrollera ditt vatten En vattenanalys visar om du har bakterier, metaller, kemikalier eller PFAS i vattnet som kan påverka din hälsa. Om något värde är över det rekommenderade gränsvärdet behöver du göra något åt det. Till exempel genom att installera ett filter eller se över hur du får in vattnet i kranen (Livsmedelsverket). Tänk på att även kommunalt vatten kan påverkas av äldre ledningar eller lokala förhållanden. Kontrollera luften Inomhusluften kan påverka hur du mår mer än du tror. Höga nivåer av koldioxid kan göra dig trött. Ha lätt att tappa koncentration kan också vara en effekt. Andra ämnen som kommer från möbler, byggmaterial eller rengöringsprodukter kan även de ha negativ påverkan på din hälsa (Boverket). Genom att mäta luftkvaliteten tar du reda på vad du andas in varje dag. Då får du ett tydligt svar om din ventilation gör sitt jobb. Radon Att ha radon i luften betyder att du andas in små partiklar som avger strålning. De kan i sin tur kan öka risken för lungcancer (SSM). Speciellt i hus är det viktigt att mäta radon. Nivåerna kan variera mycket beroende på mark, byggnad och ventilation. Vanliga lösningar för att minska radon är att förbättra ventilationen, täta husgrunden eller installera en radonsug. Det enklaste är dock till en början att vädra ofta. Fukt För mycket fukt kan leda till mögel. Den växer ofta där du inte ser det direkt. Genom att mäta om du har mögel hemma kan du upptäcka problemet tidigt. Då slipper du dyra saneringar och förbättrar direkt din hemmiljö. Kontrollera regelbundet Ditt hem förändras över tid. Därför räcker det inte att kontrollera bara en gång. Ha som rutin att regelbundet följa upp dina tester. Då ger du dig själv möjligheten att agera i tid om något blir annorlunda. Ett lagom intervall är varje 1 -3 år.
