Du måste andas för att leva. Det är något vi gör automatiskt, dygnet runt, utan att tänka på det. Men har du någon gång funderat över vad luften i ditt hem faktiskt innehåller? För de flesta är bostaden en plats för återhämtning och trygghet, men ibland kan det finnas osynliga faktorer som påverkar inomhusmiljön. En av de vanligaste är radon.
Radon är en osynlig och luktfri gas som förekommer naturligt i vår omgivning. Eftersom den inte går att upptäcka med våra sinnen kan den finnas i ett hem under lång tid utan att någon märker det. Samtidigt är radon en av de viktigaste orsakerna till att svenska myndigheter rekommenderar regelbundna kontroller av inomhusluften i bostäder.
Många förknippar radon med äldre hus eller särskilda riskområden, men sanningen är att radon kan förekomma i både villor, radhus och flerbostadshus över hela Sverige. Därför är det viktigt att förstå vad radon är, hur det tar sig in i byggnader och hur du kan ta reda på om nivåerna i ditt hem är förhöjda.
Var kommer radon från?
Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som bildas när grundämnet uran bryts ner i mark, berggrund och vissa byggnadsmaterial. Gasen är färg-, lukt- och smaklös, vilket gör att den inte går att upptäcka utan mätutrustning. När radon sönderfaller bildas små radioaktiva partiklar som kan följa med luften och andas in av människor. När dessa partiklar fastnar i luftvägarna och lungorna avger de strålning som kan påverka kroppens celler. Exponering under lång tid och vid höga nivåer kan enligt Strålsäkerhetsmyndigheten öka risken för skador på lungvävnaden.
Varför är radon ett problem?
Alla människor exponeras för naturlig bakgrundsstrålning varje dag. En del av denna strålning kommer från rymden, en del från marken och en del från ämnen som förekommer naturligt i vår omgivning.
Det som gör radon speciellt är att gasen kan samlas i luften i inomhusmiljöer där människor vistas under lång tid. Eftersom vi tillbringar en stor del av våra liv inomhus blir exponeringen betydligt större än om samma mängd radon skulle finnas utomhus.
Enligt svenska myndigheter är radon den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning (Strålsäkerhetsmyndigheten). Risken är särskilt hög för personer som röker eller har rökt tidigare, eftersom radon och tobaksrök förstärker varandras negativa effekter.
Därför kan du ha radon i ditt hem
Många tänker att radon bara förekommer i äldre byggnader, men det stämmer inte. Radon kan finnas i både gamla och nya bostäder. Det avgörande är inte byggnadens ålder utan hur radonet tar sig in. Det finns framför allt tre vanliga källor till radon i svenska bostäder:
Radon från marken
Den vanligaste orsaken är markradon. Eftersom radon bildas naturligt i jord och berggrund kan gasen röra sig upp genom marken och in i byggnader. Om det finns sprickor i husgrunden, otäta rörgenomföringar eller andra öppningar kan radonet sugas in i huset. Detta sker särskilt lätt under vinterhalvåret när temperaturskillnaden mellan inne- och uteluft skapar ett undertryck i byggnaden. I områden med radonrik berggrund kan nivåerna bli betydligt högre än genomsnittet.
Radon från byggmaterial
Under delar av 1900-talet användes ett byggmaterial som kallas blåbetong i många svenska byggnader. Materialet tillverkades av alunskiffer och kan avge radon under lång tid. Blåbetong användes framför allt mellan 1929 och 1975 och förekommer fortfarande i många hus och lägenheter runt om i landet (Strålsäkerhetsmyndigheten).
Radon i vatten
I vissa områden kan radon även förekomma i grundvatten. Detta är framför allt aktuellt för hushåll med egen brunn. När vatten används i duschar, kranar eller hushållsmaskiner kan radon frigöras till inomhusluften. I de flesta kommunala vattenverk minskar problemet genom vattenbehandlingen, men för privata brunnar kan det vara relevant att undersöka vattenkvaliteten närmare.
Dålig ventilation kan förvärra problemet
Att radon finns i ett hus innebär inte automatiskt att halterna blir höga. Hur mycket radon som samlas i luften påverkas också av ventilationen. I en bostad med effektiv luftomsättning förs radonet bort kontinuerligt. Om ventilationen däremot är bristfällig kan gasen samlas och koncentrationen öka över tid. Detta är en anledning till att energieffektiviseringar ibland behöver kombineras med ventilationsåtgärder. Ett hus som görs tätare utan att ventilationen förbättras kan i vissa fall få högre radonhalter än tidigare.
Hur vet man om man har radon hemma?
Den största utmaningen med radon är att det inte går att upptäcka utan mätning. Det varken:
* Syns
* Luktar
* Smakar
Många bostäder med förhöjda radonhalter upplevs därför som helt normala. Det enda sättet att säkert veta om ditt hem har förhöjda radonnivåer är att genomföra en radonmätning.
Så fungerar en radonmätning
För att mäta av radonhalten i din luft använder du radondosor. Dosorna placeras ut i bostaden under en längre period, vanligtvis mellan 60 – 90 dagar under eldningssäsongen. Under denna tid registrerar dosorna den genomsnittliga radonhalten i luften. När mätperioden är avslutad skickas dosorna till ett ackrediterat laboratorium för analys (Boverket).
Långtidsmätningar ger den mest tillförlitliga bilden eftersom radonhalten kan variera kraftigt från dag till dag beroende på väder, ventilation och temperatur. Det finns dock korttidsmätningar som du kan göra
Vilka nivåer är acceptabla?
I Sverige används en referensnivå på 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³) för bostäder och lokaler där människor vistas regelbundet (Strålsäkerhetsmyndigheten).
Om mätningen visar värden under denna nivå anses radonhalten normalt vara acceptabel. Om värdena överstiger referensnivån rekommenderas åtgärder för att minska exponeringen. Det är dock viktigt att komma ihåg att radonrisk inte fungerar som en av- och på-knapp. Risken ökar gradvis med högre exponering och längre tid.
När ska du mäta radon?
Det finns flera situationer då en radonmätning är särskilt relevant:
Vid husköp
Att köpa bostad är en av livets största investeringar. En radonmätning kan ge viktig information om inomhusmiljön innan köpet genomförs.
Efter renovering
Om ventilation, grundkonstruktion eller andra delar av byggnaden förändras kan radonhalterna påverkas.
Om huset innehåller blåbetong
Fastigheter byggda under perioden då blåbetong användes bör kontrolleras om mätning inte genomförts tidigare.
Om du har egen brunn
I vissa områden kan både luft och vatten påverkas av radon.
Vad gör man om radonhalterna är för höga?
Om en mätning visar förhöjda värden är nästa steg att identifiera källan. Olika orsaker kräver olika lösningar:
Förbättrad ventilation
I många fall kan bättre luftomsättning minska radonhalten avsevärt.
Tätning av grunden
Om radonet kommer från marken kan sprickor och otätheter behöva åtgärdas.
Installation av radonsug
En radonsug skapar ett undertryck under byggnaden som hindrar radonet från att tränga in i bostaden.
Åtgärder för vatten
Om radonet kommer från egen brunn kan särskilda vattenbehandlingslösningar installeras. Vilken metod som är bäst beror på husets konstruktion och hur radonet tar sig in.
Sammanfattning
Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som kan finnas i bostäder över hela Sverige. Eftersom gasen varken syns, luktar eller smakar går den inte att upptäcka utan mätning.
Radonet kan komma från marken, byggmaterial som blåbetong eller från vatten i privata brunnar. Om halterna blir för höga och exponeringen pågår under lång tid kan risken för lungcancer öka.
Den goda nyheten är att radon går att mäta och att det i de flesta fall finns effektiva åtgärder. Genom att först ta reda på nivåerna i ditt hem får du ett tydligt underlag för att avgöra om några insatser behövs. Kunskap är alltid det första steget mot en tryggare och hälsosammare inomhusmiljö.
