Radon är en naturligt förekommande gas som bildas när uran i marken bryts ner. Den finns över hela världen och förekommer naturligt i både jord, berggrund och vissa byggmaterial. Eftersom radon är en gas kan den röra sig genom marken och ta sig in i byggnader där den blandas med inomhusluften.
Det som gör radon speciellt är att det är radioaktivt. När radonet sönderfaller bildas små radioaktiva partiklar som kan följa med luften vi andas. Om halterna är förhöjda och exponeringen pågår under lång tid kan dessa partiklar öka risken för skador på lungvävnaden (Strålsäkerhetsmyndigheten).
Trots att radon är en av de mest uppmärksammade inomhusmiljöriskerna i Sverige är det många som inte riktigt förstår vad mätresultaten betyder. När du gör en radonmätning får du nämligen inte ett enkelt ja- eller nej-svar. Istället presenteras resultatet i enheten becquerel per kubikmeter luft, förkortat Bq/m³. Men vad innebär egentligen ett värde på 50, 150 eller 300 Bq/m³? Och när behöver du agera?
Hur får jag in radon i mitt hem?
Det som gör radon särskilt utmanande är att gasen kan ta sig in i hemmet på flera olika sätt. Många tror att radon bara förekommer i äldre hus eller i särskilda riskområden, men i själva verket kan förhöjda radonhalter förekomma i både gamla och nya byggnader över hela landet. De vanligaste källorna till radon i svenska bostäder är:
Marken under huset
Den vanligaste orsaken till förhöjda radonhalter är markradon. Eftersom radon bildas naturligt i jord och berggrund kan gasen röra sig genom marken och söka sig upp mot byggnader.
Hus fungerar ofta som ett slags "dammsugare". När inomhusluften är varmare än utomhusluften skapas ett svagt undertryck som kan dra in markluft genom små otätheter i konstruktionen. Radonet kan då ta sig in genom sprickor i husgrunden, golvbrunnar, rörgenomföringar eller andra öppningar som kanske inte ens är synliga för husägaren.
Berggrunden i närområdet
Även den lokala berggrunden påverkar hur mycket radon som bildas. Vissa bergarter innehåller naturligt mer uran än andra, vilket leder till högre radonproduktion.
Om bostaden ligger i ett område med radonrik berggrund kan större mängder radon bildas och transporteras upp genom marken. Det innebär att två hus som ser identiska ut kan ha helt olika radonhalter beroende på var de är byggda. Det är också därför myndigheter rekommenderar mätning snarare än att försöka gissa sig fram utifrån husets ålder eller läge.
Byggmaterial
Mellan 1929 och 1975 användes ett byggmaterial som kallas blåbetong i många svenska hus, flerbostadshus och offentliga byggnader. Materialet tillverkades bland annat av alunskiffer, som innehåller naturligt förekommande radioaktiva ämnen.
Blåbetong kan därför avge radon direkt till inomhusluften under mycket lång tid. Många byggnader som uppfördes under denna period står fortfarande kvar idag, vilket gör att byggmaterialet fortfarande är en relevant radonkälla att undersöka i många bostäder.
Grundvatten från privata brunnar
Radon kan även förekomma i grundvatten. Detta är framför allt aktuellt för hushåll med egen borrad brunn.
När vattnet pumpas upp och används i duschar, kranar eller tvättmaskiner frigörs en del av radonet till luften i bostaden. Ju högre radonhalt vattnet har, desto större blir bidraget till inomhusluften.
Mer om becquerel
När man talar om radioaktivitet används enheten becquerel (Bq). En becquerel motsvarar ett radioaktivt sönderfall per sekund. Det betyder att om ett radioaktivt ämne har aktiviteten 1 Bq sker ett sönderfall varje sekund. Har ämnet aktiviteten 100 Bq sker i genomsnitt 100 sönderfall per sekund.
När det gäller radon mäts koncentrationen i luften. Därför används enheten becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³). Ju högre siffra, desto mer radon finns i luften.
Vad är ett normalt radonvärde?
Det finns egentligen ingen nivå där radon är helt riskfritt. Risken ökar gradvis ju högre exponeringen blir och ju längre tid man utsätts. Samtidigt måste myndigheter sätta praktiska gränsvärden som avgör när åtgärder bör rekommenderas. I Sverige används därför en referensnivå på 200 Bq/m³ för bostäder (Strålsäkerhetsmyndigheten).
Under 200 Bq/m³
Om årsmedelvärdet ligger under 200 Bq/m³ anses radonhalten vara acceptabel enligt dagens regler och rekommendationer.
Över 200 Bq/m³
Om årsmedelvärdet överstiger 200 Bq/m³ bör åtgärder övervägas för att minska exponeringen.
Betydligt över 200 Bq/m³
Vid mycket höga nivåer är det ofta klokt att utreda orsaken så snart som möjligt för att minska den långsiktiga hälsorisken.
Varför är radon farligt?
När radonet sönderfaller bildas radioaktiva partiklar som kan fastna i luftvägarna när du andas. Partiklarna avger strålning som kan påverka cellernas DNA. Om sådana skador uppstår under många år ökar risken för att cellerna utvecklas på ett onormalt sätt. Det är därför radon betraktas som en riskfaktor för lungcancer. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är radon den näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige efter rökning.
Därför varierar radonhalten över tid
Många blir förvånade när de hör att radonhalten i ett hus inte är konstant. I verkligheten kan värdena variera beroende på:
* Årstid
* Temperatur
* Vindförhållanden
* Ventilation
* Lufttryck
* Hur huset används
Under vintern är det ofta större skillnad mellan inomhus- och utomhustemperatur. Det kan skapa ett undertryck som gör att mer radon sugs upp från marken. Under sommaren kan halterna ibland vara betydligt lägre. Det är därför en kortare mätning under några dagar inte alltid ger en rättvis bild av situationen.
Korttidsmätning eller långtidsmätning?
När man ska mäta radon finns två huvudsakliga alternativ.
Korttidsmätning
En korttidsmätning pågår vanligtvis under några dagar till ett par veckor.
Fördelen är att du snabbt får en indikation på om radonhalterna verkar vara förhöjda.
Den kan vara användbar:
* Vid husköp
* Inför renoveringar
* Som en första kontroll
* Efter genomförda åtgärder
Nackdelen är att resultatet påverkas mer av tillfälliga variationer.
Långtidsmätning
En långtidsmätning genomförs normalt under 60 – 90 dagar under eldningssäsongen ( oktober – 30 april). Eftersom mätningen pågår under en längre tid blir resultatet betydligt mer tillförlitligt. Det är också långtidsmätningen som används när man vill fastställa bostadens medelårsvärde och jämföra det med myndigheternas referensnivå.
Vad händer om värdet är förhöjt?
Om radonmätningen visar ett värde under 200 Bq/m³ behöver du normalt inte göra några ytterligare insatser. Då vet du att bostaden uppfyller dagens rekommendationer och att radonhalten ligger inom accepterade nivåer. Om värdet däremot överstiger referensnivån är nästa steg att identifiera orsaken. Olika orsaker till en förhöjd radonhalt kräver olika lösningar.
Vanliga åtgärder mot radon
Förbättrad ventilation
I många bostäder kan bättre luftomsättning sänka radonhalten betydligt. Genom att tillföra frisk luft och transportera bort förorenad luft minskar koncentrationen av radon inomhus.
Tätning av sprickor och genomföringar
Om radonet kommer från marken kan otätheter i grunden behöva tätas. Det kan handla om sprickor, golvbrunnar eller rörgenomföringar där gasen tar sig in.
Installation av radonsug
En radonsug är en teknisk lösning som skapar undertryck under byggnaden och hindrar radonet från att tränga in i huset. Metoden är särskilt effektiv vid markradon.
Åtgärder för vatten
Om radonet kommer från en egen brunn kan särskilda vattenbehandlingssystem minska halterna innan vattnet används i hushållet.
Sammanfattning
Becquerel är måttenheten som används för att beskriva radioaktivitet. När radon mäts i bostäder anges resultatet som becquerel per kubikmeter luft, Bq/m³, vilket visar hur många radioaktiva sönderfall som sker i luften varje sekund.
I Sverige används 200 Bq/m³ som referensnivå för bostäder. För att få ett tillförlitligt resultat rekommenderas normalt en långtidsmätning på minst 60 dagar. Om halterna visar sig vara förhöjda finns det flera effektiva åtgärder som kan minska exponeringen.
