Misstänker du att ditt hem kan ha förhöjda radonhalter? Då är det viktigt att ta reda på det. Radon är nämligen en av de riskfaktorerna i hemmiljön som inte går att upptäcka med våra sinnen. Gasen varken syns, luktar eller känns, men kan ändå finnas i luften du och din familj andas varje dag.
Många förknippar radon med äldre hus eller särskilda riskområden, men verkligheten är betydligt mer nyanserad. Förhöjda radonhalter förekommer i både gamla och nya bostäder över hela Sverige. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattas hundratusentals svenska bostäder ha radonhalter som överstiger referensnivån på 200 Bq/m³.
Eftersom radon inte ger några tydliga varningssignaler är mätning det enda säkra sättet att veta om ditt hem har förhöjda nivåer. Som tur är är processen betydligt enklare än många tror.
Vad är radon?
Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som bildas när uran bryts ner i mark och berggrund. Gasen finns naturligt i vår omgivning och förekommer i varierande mängder beroende på lokala markförhållanden. Problemet uppstår när radonet tar sig in i byggnader och ansamlas i inomhusluften.
När vi andas in radon sönderfaller gasen och bildar radioaktiva partiklar som kan fastna i luftvägarna och lungorna. Om exponeringen pågår under lång tid ökar risken för skador på lungvävnaden. Det är därför radon idag räknas som den näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige efter rökning (Strålsäkerhetsmyndigheten).
När finns det anledning att misstänka radon?
En vanlig missuppfattning är att radon bara förekommer i vissa typer av hus. I verkligheten kan radon finnas i:
* Villor
* Radhus
* Lägenheter
* Fritidshus
* Arbetsplatser
* Nyproducerade bostäder
Det finns dock vissa situationer där det kan vara extra klokt att genomföra en mätning. Du bör särskilt överväga att mäta om:
* Huset är byggt mellan 1929 och 1975.
* Fastigheten innehåller blåbetong.
* Du har egen borrad brunn.
* Du köpt en bostad där ingen tidigare mätning finns dokumenterad.
* Du har genomfört större renoveringar som påverkat ventilationen.
* Du planerar att sälja bostaden.
* Du bor i ett område där markradon förekommer.
Även om inget av detta stämmer in på din bostad kan radon fortfarande förekomma. Det är därför myndigheterna rekommenderar mätning snarare än att försöka uppskatta risken på andra sätt.
Hur kommer radon in i huset?
För att förstå varför radonmätning är viktig kan det vara bra att förstå hur gasen faktiskt tar sig in i bostaden.
Det finns tre vanliga källor.
Markradon
Den vanligaste orsaken till förhöjda radonhalter är markradon. Eftersom radon bildas naturligt i marken kan gasen röra sig genom jordlager och bergsprickor. När den når byggnaden kan den ta sig in genom:
* Sprickor i husgrunden
* Golvbrunnar
* Rörgenomföringar
* Otätheter i konstruktionen
Många hus fungerar dessutom som ett slags svagt vakuum. När varm luft stiger uppåt i byggnaden skapas ett undertryck som kan dra in radonhaltig markluft från marken under huset.
Byggmaterial
Blåbetong är ett byggmaterial som användes flitigt i Sverige mellan 1929 och 1975. Materialet innehåller naturligt radioaktiva ämnen som kan avge radon under mycket lång tid. Om huset är byggt under denna period kan det därför vara extra viktigt att genomföra en mätning.
Vatten från egen brunn
I vissa delar av landet innehåller grundvattnet naturligt radon. När vattnet används i duschar, kranar eller tvättmaskiner kan gasen frigöras till luften och bidra till radonhalten inomhus. Detta är framför allt aktuellt för hushåll med egen borrad brunn.
Varför räcker det inte att bara vädra?
En vanlig fråga är om det inte räcker att öppna ett fönster ibland. Vädring kan tillfälligt minska radonhalten, men den berättar inte om det finns ett underliggande problem. Om radon kontinuerligt kommer in från marken eller byggmaterialen kommer halterna att byggas upp igen när fönstren stängs.
Därför är mätning alltid första steget. Först när du vet vilka nivåer som finns kan du avgöra om några åtgärder behövs.
Korttidsmätning eller långtidsmätning?
När du ska mäta radon finns två huvudsakliga alternativ. Vilken metod som passar bäst beror på vad du vill få ut av resultatet.
Korttidsmätning
En korttidsmätning pågår vanligtvis mellan 7 – 10 dagar. Den används främst när man vill få en snabb indikation på situationen och om man har förhöjda radonhalter. Korttidsmätningar är vanliga:
* Vid husköp
* Vid försäljning
* Efter radonsanering
* Som en första kontroll
Fördelen är att du får svar snabbt. Nackdelen är att radonhalten varierar naturligt beroende på väder, temperatur, ventilation och lufttryck. Resultatet blir därför mindre tillförlitligt än vid en långtidsmätning. Korttidsmätningen bör därför ses som en fingervisning snarare än ett slutgiltigt svar.
Långtidsmätning
Om du vill veta den faktiska radonhalten i bostaden är det långtidsmätning som gäller. En långtidsmätning pågår i minst 60 dagar och sak endast genomföras under eldningssäsongen mellan 1 oktober och 30 april. Eftersom mätningen pågår under en längre tid fångar den upp naturliga variationer och ger ett årsmedelvärde som är betydligt mer tillförlitligt. Det är också långtidsmätningen som används när resultatet ska jämföras med Sveriges referensnivå på 200 Bq/m³.
Så går en radonmätning till
Många föreställer sig avancerad teknisk utrustning och komplicerade installationer.I praktiken är radonmätning förvånansvärt enkel.
Du beställer hem radondosor som du placerar ut hemma enligt instruktionerna. Dosorna innehåller ett material som registrerar den strålning som uppstår när radon sönderfaller. Under mätperioden ligger de helt stilla i din bostaden och samlar data. När mätningen är klar skickas dosorna tillbaka till laboratoriet där resultatet analyseras. Därefter får du en rapport som visar radonhalten i bostaden.
Placeringen av dosorna är viktig
En korrekt placering är viktig för att resultatet ska bli tillförlitligt. Dosorna bör placeras i rum där människor vistas mycket. Passande placeringar är:
* Sovrum
* Vardagsrum
* Arbetsrum
* Allrum
Om bostaden är tillräckligt stor rekommenderas vanligtvis minst två mätpunkter, och alltid minst en på varje våningsplan.
Det finns också platser som bör undvikas. Dosorna ska inte placeras:
* I kök
* I badrum
* Intill ventilation
* Precis vid fönster
* Nära ytterdörrar
* Ovanför element
Luftflöden och temperaturförändringar kan annars påverka mätresultatet.
Varför mäter man under eldningssäsongen?
Många undrar varför myndigheterna rekommenderar mätning mellan oktober och april. Anledningen är att radonhalterna ofta är högre under vinterhalvåret.
När temperaturen sjunker hålls bostaden mer stängd. Fönster öppnas mer sällan, och samtidigt skapar temperaturskillnaden mellan ute och inne ett undertryck som kan dra in mer markradon. Genom att mäta under dessa förhållanden får man ett resultat som bättre speglar den exponering de boende faktiskt utsätts för under större delen av året.
Vanliga misstag vid radonmätning
Själva mätningen är enkel, men vissa misstag kan påverka resultatet. Ett vanligt fel är att flytta dosorna under mätperioden. Ett annat är att placera dem i rum som inte används regelbundet. Vissa mäter också under fel tid på året eller avslutar långtidsmätningen för tidigt. Genom att följa instruktionerna noggrant minskar risken för missvisande resultat.
Hur tolkar du resultatet?
När analysen är klar får du ett värde i becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³). I Sverige används 200 Bq/m³ som referensnivå för bostäder.
Under 200 Bq/m³
Om resultatet ligger under referensnivån anses radonhalten vara acceptabel enligt dagens rekommendationer.
Över 200 Bq/m³
Om resultatet överstiger referensnivån bör du undersöka vilka åtgärder som kan minska radonhalten. Ju högre värde, desto större anledning att agera.
Vad händer om radonvärdet är för högt?
Om mätningen visar förhöjda värden är nästa steg att identifiera orsaken. Olika radonkällor kräver olika lösningar. Vanliga åtgärder inkluderar:
Förbättrad ventilation
Ökad luftomsättning kan minska radonhalten avsevärt.
Tätning av sprickor
Om radonet kommer från marken kan tätning av grund, genomföringar och sprickor minska inflödet.
Radonsug
En radonsug skapar undertryck under huset och hindrar radonet från att tränga in.
Kombination av åtgärder
I många fall krävs flera insatser för att nå bästa resultat. Vilken lösning som passar bäst beror på hur radonet tar sig in i bostaden.
Därför skjuter många upp radonmätningen i onödan
Många vet att radon finns men skjuter ändå upp mätningen år efter år. Ibland handlar det om att man tror att processen är komplicerad. Ibland tänker man att huset förmodligen är okej. Andra antar att tidigare ägare redan skulle ha upptäckt problemet. Men kom ihåg:
* Radon syns inte.
* Radon luktar inte.
* Radon kan inte kännas.
Det enda sättet att få ett säkert svar är att mäta.
