Misstänker du radonvärden som är över det rekommenderade gränsvärdet? Då är det viktigt att göra en mätning. Radon varken syns, luktar eller känns, men finns fritt i luften du andas in. Speciellt om du har blåbetong hemma. Det innehåller höga halter av radium som sönderfaller till radongas. Förhöjda värden av radon är faktiskt vanligare än du tror (SSM). Det finns två sätt att mäta radon:
Korttidsmätning: En korttidsmätning pågår bara i några dagar. Den ger en snabb indikation på om du har höga värden av radon hemma. Den ger dock mer en fingervisning om din radonhalt.
Långtidsmätning: För mer exakta värden är det en långtidsmätning som gäller. Ett sådant test pågår i minst 60 dagar och ger ett årsmedelvärde.
Oavsett om du gör en kort- eller långtidsmätning är det enkelt att göra. Du beställer radondosor och placerar ut dem i ditt hem. Det är viktigt att du låter dem ligga stilla under mätperioden.
Var du placerar dosorna påverkar resultatet. För att få ett tillförlitligt resultat behöver du placera dosor i minst två rum där du vistas mycket, som sovrum och vardagsrum. Undvik kök och badrum. Se till att de inte hamnar för nära väggar eller ventilation.
Tidpunkten spelar också roll. Den bästa perioden att mäta är mellan 1 oktober och 30 april. Även kallad "eldningsperioden". Då är huset mer tillstängt, vilket ger ett mer rättvisande värde av den luft du och din familj faktiskt andas in till vardags.
När mätningen är klar skickar du tillbaka dosorna för analys. Har du låga värden behöver du inte agera alls. Har du höga värden kan du behöva sätta in en åtgärd. Vilken åtgärd som krävs skiljer sig åt. Det beror på hur radonet kommer in i ditt hem. Den enklaste lösningen är att vädra ofta. Ibland kan du behöva förbättra ventilationen eller täta grund och sprickor. Kanske installera en radonsug. Oftast ger en kombination av insatser bästa effekt.
